Människans bästa vän

Något förenklat kan man säga att hunden från början var en nyttoinriktad, funktionell ägodel i ett hushåll, sysselsatt med att hålla vakt, valla boskap och emellanåt utföra uppgifter som dragdjur. Allteftersom människor mer och mer flyttade in till städerna blev hunden mer och mer ett keldjur och en familjemedlem. Dessa hundar danades inte på samma sätt som de tidigare nyttohundarna, om man ska använda en term som oftast används om barn och ungdomar betraktades familjehundarna av vissa som ouppfostrade. Dessutom har de senaste decennierna präglats av en debatt om kamphundar, och det har påverkat även ”vanliga” hundägare.

Hunduppfostran

Idag gäller att man som hundägare ska ”uppfostra” sin hund, och ett stort antal mer eller mindre självutnämnda hundexperter har gjort entré i medierna. Vissa av dessa förespråkar ”mjukar” uppfostringsmetoder, medan andras metoder är ”hårda” och mer inriktade på disciplin. I nuläget dominerar den hårda skolan, där den främste företrädaren är Cesar Millan, hundtränare åt bl.a. Jada Pinkett Smith. Millan, som ursprungligen är från Mexico, har berättat om hur chockad han blev av den amerikanska hundkulturen, med hundsalonger och andra inrättningar som gick stick i stäv med hundarnas naturliga beteende. Millans uppfostringsmetoder har gjort stor kommersiell succé, och han har idag ett eget tv-program, som i Sverige visas på Tv4 Plus. Framgångarna till trots har Millan kritiserats av veterinärer, etologer och djurrättsaktivister.

Dagens hundägare är ofta stressade, och behöver därför hundar som är smidiga och fogliga hundar. Trenden förespråkar därför hundar som lyder och vet sin plats. Kamphundsdebatten har också medfört att många hundägare känner sig ifrågasatta och vill visa att de har kontroll över sina djur. Mängden av olika rön, råd och föreskrifter gör många hundägare vilsna och förvirrade, och många väljer då, för att vara på den säkra sidan, att gå på den hårda linjen. Då är de åtminstone inte mesiga.